Arbetssätt
Vägverket bjöd 1994 in kommunens politiker och tjänstemän samt andra intressenter för att diskutera Rättviks genomfart. Inbjudna arkitekter och landskapsarkitekter visade på problem och tänkbara lösningar, och så småningom bestämde man sig för att gemensamt starta Projekt Vackert Rättvik. En ledningsgrupp bildades med representanter för Vägverket, Rättviks kommun, Banverket, länsstyrelsen och SJ.

1995 utarbetades ett program för hur genomfarten och områdena i närheten skulle kunna utformas. Ambitionen var att Projekt Vackert Rättvik skulle framstå som en förebild både vad gäller planeringsprocessen och resultatet. Eftersom det är ett FoU-projekt har det också funnits också goda möjligheter att pröva nya lösningar på vanliga problem.

Flera arbetsseminarier har hållits under projektets gång, dit arkitekter, landskapsarkitekter och experter på t ex belysning och vegetation bjudits in. De har tillsammans med lokala politiker och tjänstemän blottlagt och diskuterat problem samt skissat på olika förslag och lösningar som fört projektet framåt.

En av hörnstenarna i Projekt Vackert Rättvik är att de åtgärder som genomförs ska vara väl förankrade hos Rättviksborna. Ledningsgruppen har bjudit in till flera öppna möten med allmänheten, och representanter för olika intressegrupper har följt och deltagit i delar av planeringen.

Hösten 1998 och våren 1999 utarbetades ett gestaltningsprogram för de två första etapperna i Projekt Vackert Rättvik. Våren 2002 kom så gestaltningsprogrammet för etapp 3, där intentionerna från tidigare etapper fullföljs.

Gemensam process
I linje med projektets övergripande tanke, att ta ett gemensamt ansvar för hela miljön, har de tre inblandade myndigheterna valt att sköta så mycket som möjligt av den lagstadgade planprocessen gemensamt. På så sätt undviks dubbelarbete samtidigt som projektet blir lättare att överblicka.

Den gemensamma samrådshandlingen, som innefattar Banverkets respektive Vägverkets förstudier samt program för detaljplan för Rättviks kommun, godkändes av länsstyrelsen under våren 2002. Därefter upprättades ett detaljplaneförslag som godkändes av kommunstyrelsen i Rättvik i november. Till planförslaget hörde en miljökonsekvensbeskrivning, MKB, som var gemensam för detaljplan, arbetsplan och järnvägsplan.

Projektet har drivits och finansierats gemensamt av Vägverkets huvudkontor, Vägverket Region Mitt, Rättviks kommun och Banverket Mellersta Regionen. Parterna har mellan sig upprättat en avsiktsförklaring som reglerat samarbetet formellt
 
» Avsiktsförklaringen i sin helhet finns här.

Ansvarig för webbplatsen: karin.wennermark@journalisterna.com