Avslutande seminarium

Slutseminarium syftar framåt
Cirkeln är sluten. Det första seminariet i Projekt Vackert Rättvik ägde rum i juni 1994 på Hotell Lerdalshöjden i Rättvik. Den 14–15 juni 2007 hölls avslutningsseminariet, på exakt samma plats. Men bara ett fåtal av de cirka 40 närvarande 2007 var med vid starten – i ett projekt som spänner över mer än tio år har många personer hunnit komma och gå. Nu samlades de för att dra slutsatser och summera sina erfarenheter. Allt för att andra ska kunna dra nytta av de framgångar som projektet kan visa upp.

– Vackert Rättvik är en viktig pusselbit i Vägverkets utveckling från vägbyggare till samhällsbyggare. Här prövades lösningar som var närmast otänkbara då, men som nu blivit en del av vårt arbetssätt, konstaterar Håkan Wennerström, chef för Vägverkets Region Mitt.

Projekt Vackert Rättvik initierades av Vägverkets huvudkontor. Det är ett forsknings- och utvecklingsprojekt med syfte att dels skapa en vacker och trafiksäker genomfart i Rättvik, dels pröva ett arbetssätt som innebar att Vägverket, Banverket och kommunen gemensamt tog ansvar för utformningen inom ett stort område.

En stolthet för kommunen
I dag är Rättviks centrum verkligen något att visa upp. Därom vittnar kommunalrådet Jonny Jones och Leif Kratz, ansvarig för mark- och planfrågor i kommunen. De får ständigt ta emot studiebesök och nyfikna frågor från andra kommuner, beröm från personer på genomresa och – inte minst – uppskattning från de egna invånarna. Sedan passagen över järnvägen mot Långbryggan öppnades för gångtrafik är det rena rollatorrallyt ned mot strandområdet vissa dagar, berättar de. Tillgängligheten för funktionshindrade har ökat i hela centrumområdet när trafikmiljön blivit lugnare och nya gång- och cykelstråk skapats.

Tillgängligheten till Siljan – för alla – var en av de bärande delarna i projektet. Tidigare skar riksvägen och järnvägen effektivt av samhället från strandområdet. Mängder av människor passerade över järnvägsspåren ändå, genom uppklippta stängsel och med fara för livet. Hela genomfarten gav ett skräpigt och stökigt intryck.

Visioner men inga pengar
Det är ett omfattande och komplicerat arbete som de inblandade i Projekt Vackert Rättvik gått igenom. Inte minst därför att genomförandet skett under så lång tid. Redan tidigt i projektet utvecklades en vision om vart man ville komma – men då fanns inga pengar. Medel till att genomföra de olika etapperna har kommit stötvis och ibland dragits in med kort varsel.

En annan komplicerande faktor har varit att utformningen styrts och beställts av Vägverkets huvudkontor, medan ansvaret för själva genomförandet – och kostnaderna – legat på Vägverket Region Mitt, Banverket och Rättviks kommun. Samtliga med en hel del andra viktiga verksamheter att finansiera samtidigt.

I efterhand kan alla konstatera att det blev bra till slut – tack vare en gemensam vilja att lösa problemen. och en stundtals hisnande kreativitet när det gällt att hitta smidiga sätt att komma framåt. Nu står de dessutom vid en guldgruva i form av goda exempel, lyckade experiment och värdefulla erfarenheter som kan förmedlas till andra.

Utvärdering i höst
I höst planeras en regelrätt utvärdering av Projekt Vackert Rättvik, såväl delar som helheten, men några särskilt framgångsrika punkter kan urskiljas redan nu:

  • Belysningen på riksvägen. För första gången i Sverige prövades en belysning som riktas på gång- och cykelbanor och övergångsställen i stället för på körbanan. Detta i kombination med skickligt avvägd fasadbelysning bidrar till att skapa ett stadsrum i mörkret som får biltrafikanterna att sänka farten. Samtidigt har det visat sig att fotgängarna i högre grad än tidigare använder sig av de väl upplysta övergångsställena, det känns otryggt att korsa vägen där det är mörkt. Sammantaget leder åtgärderna till ökad trygghet för de oskyddade trafikanterna och en vänlig miljö kring genomfarten.
  • Tallplantering med lokalt material. Hela Rättviks centrum är inbäddat i en
    tallmo, det är tallarna som binder samman området. För landskapsarkitekterna
    i projektet var det därför självklart att bygga på och förstärka det
    karaktärsdraget. Men det material som plantskolorna erbjöd härstammade från
    Syd- och mellaneuropa och var dessutom av fel typ – stora, grova och
    buskväxande. Ståtliga, högväxande tallar av den typ som finns på en tallmo
    går inte att få fram med den typen av plantor. Därför valde man i stället
    att hämta 2–2,5 meter höga tallplantor från trakten, som är bevisat
    klimatanpassade och uppväxta så att de utvecklas på rätt sätt. På köpet
    sparade man minst en miljon, eftersom kostnaden för det lokala materialet
    blev 450 kr per planta, att jämföra med 10 000–20 000 kronor styck som
    importerade tallplantor av den här storleken kostar.
  • Gemensam planprocess. Normalt är den lagstadgade planprocessen ett omfattande och långdraget arbete i flera steg. I de sista etapperna av Projekt Vackert Rättvik valde Vägverket, Banverket och Rättviks kommun att ta fram de flesta handlingarna gemensamt. Det innebar stora besparingar i både tid och pengar, samtidigt som det blev enklare för medborgarna att ha ett enda planförslag att ta ställning till. Även samrådsmötena sköttes gemensamt, vilket upplevdes positivt av alla.
Nu är Projekt Vackert Rättvik avslutat – men dess resultat ska användas, försäkrar Vägverkets chefsarkitekt Torbjörn Suneson:

– Vi har ett otal miljöer av det här slaget, där lite för tung trafik möter en tätort som måste få leva sitt liv. Här finns massor att lära, och vi ska se till att erfarenheterna från Rättvik sprids. Utvärderingen vi gör i höst kommer att ligga till grund för det arbetet.


» Dokumentation från seminariet (pdf)


Ansvarig för webbplatsen: karin.wennermark@journalisterna.com